Om tarminfektioner
Diarréer och kräkningar kan ha många olika orsaker. När man är på resande fot är en av de absolut vanligaste orsakerna tarminfektioner eller gastroenteriter som de kallas med en medicinsk term. Olika typer av mikroorganismer (virus, bakterier, parasiter) men även maskar kan ge upphov till tarminfektioner. Ibland ger de kräkningar och diarréer som enda symptom, men de kan också ge en mer komplex bild, där magtarmsymptom bara är en del av sjukdomsbilden. Man kan då även få exempelvis feber, frossa, yrsel och förvirring.
För att komma fram till en säker diagnos måste man på något sätt undersöka avföringen hos den sjuke. Vilket sätt detta görs på beror på vilken mikroorganism det är frågan om. Bakterier kan man oftast odla fram, medan man för virus och vissa parasiter oftast letar efter arvsmassa. Parasiter och maskägg kan man ibland hitta med mikroskop medan vuxna maskar ofta går att se med blotta ögat. Oftast läker sjukdomen ut spontant på relativt kort tid och då är en exakt diagnos relativt ointressant.
När man får en magtarminfektion har man smittats man av något man har ätit eller druckit. Ofta kan det vara mat som är dåligt tillagad eller har stått för länge i rumstemperatur. Ett bra råd är därför att på resor försöka äta där man ser att maten är nyligen tillagad och där många människor äter och det alltså går åt mycket mat. Tyvärr kan man oftast inte veta hur hygienen i köket sköts. Det enda sättet att någorlunda säker är att leva enligt devisen boil it, peel it, cook it, wash it or forget it! Ytterst är det naturligtvis en fråga om hur rädd man är för att få en magtarminfektion.
Vissa resenärer äter allt de kommer över medan andra är noggranna med att inte få i sig någonting som kan orsaka en magtarminfektion. Var man lägger ribban är individuellt, men det är i alla fall bra att känna till de risker man tar.
Den absolut största faran med diarréer och kräkningar är de vätskeförluster de ger upphov till. Om man har rikliga diarréer och dessutom eventuellt feber kan man förlora flera liter vätska och dessutom stora mängder livsviktiga salter varje dag. Ifall man inte ersätter dessa, antingen genom att dricka stora mängder vätska (med salter) eller med intravenöst dropp, kommer man att bli undervätskad och i värsta fall kan man dö av detta.
Den viktigaste behandlingen för diarréer som beror på tarminfektioner är därför vätska, vätska och åter vätska!!! Man kan klara sig relativt länge utan mat men inte utan vätska. Det räcker dock inte att enbart dricka vatten. Gör man det blir koncentrationen av salter i kroppen för låg, vilket kan ge allvarliga symptom. Man ska därför försöka få i sig vätska som innehåller även salter, exempelvis buljong. Om vätskan man dricker även innehåller socker ser man till att också få i sig energi, d v s att kroppen får den näring den behöver för att kunna fungera. Om man inte har tillgång till sådana drycker kan man köpa brustabletter på apoteket som man löser upp i vatten och dricker. Denna så kallade vätskeersättning (Resorb på apoteket) finns i flera smaker, men man kan även tillverka den hemma genom att blanda en liter vatten med en halv tesked salt och sex teskedar socker. Mängden socker kan man variera och man kan även smaksätta om med något om det då blir lättare att få i sig.
Om man bara har diarréer kan man ofta klara upp det själv genom att dricka mycket och vila. De allra flesta magtarminfektioner läker kroppen ut själv efter några dagar, men ibland kan man även behöva vård. Om man inte kan få i sig tillräckligt med vätska genom att dricka, om ens allmäntillstånd är påverkat eller om man har kraftiga buksmärtor bör man uppsöka läkare för en medicinsk bedömning. I sällsynta fall kan man då behöva få antibiotika.
Innan man reser kan man fundera på om man behöver vaccin mot någon tarmsjukdom. I Sverige finns ett drickvaccin mot kolera. Få resenärer träffar någonsin på kolera eftersom det sprids i områden med stor fattigdom och extremt dåliga hygieniska förhållanden, dit få turister söker sig. Däremot ger detta vaccin ett begränsat skydd även mot turistdiarré. Turistdiarré varar vanligen inte mer än ett par dagar, men om man är iväg på en kort semester kan det förstöra en stor del av upplevelsen. Det finns också vaccin mot tyfoidfeber som är en allvarlig infektion där man får blodförgiftning av en typ av salmonella. Mot tyfoidfeber finns två olika vaccin, ett som man får som en spruta och ett som man tar i kapselform. Som alltid när det gäller vaccinering är det något som ska bedömas individuellt och som man alltså bör diskutera med läkare på vaccinationsmottagning. Tilläggas kan att det nuförtiden även finns ett vaccin mot Rotavirus, som framförallt drabbar små barn. Detta vaccin ingår i barnvaccinationsprogrammet i vissa landsting.
Nenad Petrovic, infektionsläkare